Sorg, reflektion från ovan
Intressant om sorgen, hur mycket sitter i gamla saker och traditioner egentligen, som ristat fast i oss. Det var ju så att förr var det tydligare att det SKULLE vara en viss sorgetid för olika saker, oavsett om man sörjde eller ej.... Kanske det genom generationer har präglat våra känslor, och bundit fast dem lite extra. Det var bara en tanke som inte slagit mig förut. Att man kan hålla kvar rent känslomässigt så att det inte kommit upp, att man stänger in obearbetat, är inte så otippat dock. =)
Kommentarer
Trackback
