Ödets hav, Elisabeth Nemert

"Den största faran här på jorden är inte de onda människornas handlande, ty de människorna är så försvinnande få till antalet. Nej, det största hotet är istället alla de så kallade goda människornas påfallande tystnad, deras underlåtenhet att stå upp för det de innerst inne vet är rätt. De godas väntan på att någon annan ska stå upp för och utföra det de själva borde göra. Men till det krävs MOD.
 
 
Det var först nu i skenet av det som hänt utanför Visbys murar som den egentliga innebörden av Auroras ord gick upp för honom. När han ..."
 
 
När jag läst färdigt så fastnade dessa rader som får avsluta citat trilogin om (Lummelunda) GROTTAN - SKATTER (Brandskattningen i Visby ;o) - MOD
 
"Att våga är att för en kort stundförlora fotfästet, att inte våga är att förlora sin själ."
 
Vackrast:
 
"När något är meningen, Aurora, när makten ovanför vill det, då går allting så lätt. Då är det som livets alla pusselbitar plötsligt faller på plats och det utan att vi människor behöver anstränga oss det minsta." =)
 
 
 Jag tog upp nästa bok som låg och väntade; Paulo Coehlos nya "Alef" som jag nämnt tidigare:
 
 
Ett sätt att önska. Alltid ett rätt ögonblick 8-)
 
Och det lustiga och märkliga var att de hade flera gemensamma nämnare, båda berättade om resan till Ryssland och handlingen där, och när de såg tidigare liv och upplevde hur dåtid och nutid smälte ihop när  de insåg att de träffade människor från tidigare liv i nutid =) Kändes som jag läste samma bok igen ;o)
 
 "... - alltsammans så tydligt och så enormt, så litet och så milt.
Jag befinner mig i Alef, den punkt där allt är på samma plats samtidigt."
 
fortsättning följer

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0