Because och Trollrik

eller

Vi är alla klädnypor på en tvättlina

Allt hänger ihop. Genom oss alla strömmar samma sak, en del har mer en del har något mindre, men ändå samma kärna. Det som skapar oss, upprätthåller oss, håller ihop oss, som en tvättlina håller ihop klädnyporna. Det är inte tvättlinan som håller fast klädnyporna, utan klädnyporna formar sig kring linan, på olika sätt men det är ändå meningen att klädnyporna ska hålla sig kopplade kring den meningsfulla linan. Lossnar nypan mister den sin funktion och plats. Det kan också hända att en hand plockar upp den och sätter tillbaka den, den här gången lite ordentligare.

Alla klädnypor har sin funktion, med olika tillbehör och ”bihang” påhäng. Nån nypa har i uppdrag att greppa något tungt, och behöver kanske också hjälp av ytterligare nypor för att hålla ett par tunga dyblöta jeans på plats. En annan nypa får äran att vackert hålla ett par silkesunderkläder. Kanske någon nypa är lite vass i kanten och lyckas rispa sönder en nylonstrumpa. Olyckligt, men nästa gång vet man vad den nypan passar bättre till.

En del klädnypor har finessen att de håller i ett minitvättstreck, en minivinda, som i sin tur håller flera små detaljer. Några klädnypor blir över just den här tvätten och hänger tomma! Kanske de vilar eller så ”hänger de löst”, fladdrar fritt och snurrar vilt när det blåser till. Någon nypa får göra samma sak länge, för den passar till det. T ex hålla i korgen där andra nypor ibland ligger stand-by.

När nyporna gör detta blir det också ofrånkomligen på olika sätt. En nypa kanske har så mycket ull emellan sig och tvättlinan så att den inte har så nära kontakt med linan. Linan blir liksom inbakad och eventuellt också helt isolerad. Till slut orkar inte nypan hålla kvar ullsockan längre för att fjädern i nypan blir uttänjd? Då byts kanske fjädern ut eller så förstärks nypan med en gummisnodd ytterligare ett tag?  En annan nypa har en väldigt intim kontakt med tvättlinan. Det är praktiskt taget inget som skiljer dem åt. Nypan använder bara sin yttersta del för att hålla fast skärmen på en nytvättad keps. Och sitter därför istället stadigt fast i livlinan, eh tvättlinan. ;o)

Hur nära kontakt de har med linan, eller hur isolerade de är, kan vara avgörande för hur tydligt de känner och påverkas av vad som händer runt om eller kanske i andra änden. När linan knyts fast i en stolpe går vibrationerna längs med hela tråden och skälver i nyporna kraftigare eller svagare.

Alla klädnypor har sin plats på klädstrecket. Men de kan glida lite hit och lite dit, t ex av gravitationskraften när tvättvindan snurrar. Eller beroende på hur handen som ger klädnyporna diverse uppdrag behagar placera dem. Ibland hamnar de närmare en annan nypa och ibland längre ifrån. Utsikten varierar beroende på vad som hänger på den parallella linan. Det kan vara en vit nästan genomskinlig crepeblus, eller ett stort badlakan i frotté på strecket bredvid som skymmer allt. Men den hänger förmodligen inte där för alla evighet.

Klädnypor ser olika ut också. Trä eller plast? Inget är bättre eller sämre, bara olika. Färgerna skiftar, kanske några är blekta av solen? Nyanserna är många. En del är tunnare och en del grövre, en del har ett hårdare grepp och en del ett lösare grepp. Någon har fått en lite rostigare stålfjäder för att den fått vatten på sig. En annan har blivit prickig av målarfärg som stänkt vid nåt tillfälle. Några är nya och andra har HÄNGT (med) ett tag , hihi ;o) Men alla hänger de på samma tråd. Tack vare tråden har de en mening med sin tillvaro. Tråden är och förmedlar livsenergi, helhet, samhörighet, till var och en, oavsett om de känner det eller inte för stunden. Men den finns där, mitt i alltihop, och runt om.