Kelig
Och hon har ju heller inga större problem med att vara inpå mig, gräva i jackfickorna och byxorna efter godis osv. Buff buff, hela huvudet försvinner ner i fickan på stora stalljackan .... brukar ju ligga nån pellets där ibland...
Även kel. Kan ibland vara mer intressant än godis, beror lite på vad hästarna gör, men mitt i hennes godissökande kan hon avbryta tvärt om man börjar klia henne på kinden och hakan, så blir hon stående som paralyserad och blundar.
Står jag med plastpiggborsten och borstar av nån häst kan hon komma och ställa sig emellan, ja ungefär framför eller bredvid knäna på mig nästan under magen på hästen ;o) och hoppas få sig en släng av sleven. Hon har lärt sig att de där är sköna. Hon är ju så liten att man kan ta en på varje hand och dubbelborsta henne över hela ryggen samtidigt, då går svansen som en propeller av nån slags lycka =)
Klia öronen i och runt om är också en favorit. Hon har inga områden som är tabu, totalt oberörd. Under och över, fram och bak, bröstet och magen också väldigt skönt, stryka henne över ögonen gillar hon, och pilla mellan tårna ;o)
Glömmer lätt att hon är ett får, jag får hela tiden känslan att hon är en hund som är med i stallet. Det är vad jag associerar till och känner igen. Och hon har lite fler likheter med en (eller vissa) hundar iallafall....
"Klia mig i nacken"
Kommentarer
Postat av: Anita
Så här är det nog med djuren och oss. Vi behöver lugna ner oss så de kan vara nära oss och vi ska hinna se dem.
Postat av: Ingela
=)
Trackback