Hundbehandling

Hej, jag heter Pelle



och är en chiwawa, fast lite större än de vanligtvis är.


Mycket snuttig



En kväll kom jag (ingela) på besök, och fick glatt möte i hallen av Pelle, hann inte av med kläderna ens förrän jag satt på golvet med handen på sacrum och Pelle gick in i lite trans. Efter en liten stund satte han sig dock upp och tyckte det här var nåt som han blev förvirrad av? Vad hände...

Så han satte sig och stirrade in i väggen, oj, blev han nödig, hör han nåt nere i trappen eller vad är det, undrade vi. Så lade han sig ner, fortfarande stirrandes på samma fläck....
Vi kanske ska gå ut med honom ändå. Då släppte första transen och han stack iväg nånstans, så det behövdes inte rastas just direkt ändå.

Efter ett tag hittade vi honom på de mest konstiga ställen han aldrig brukar vara. Låg under en byrå på sidan, han hade inte fått plats på nåt annat sätt, med benen utsträckta.
- Nämen, Pelle, där har du väl aldrig varit, sa stormatte.
Sen inne i hörnet bakom hörnsoffan tryckte han och tittande oförstående på oss.
Mig höll han sig på lite säkert avstånd från, hon som man blir så konstig av? Nähädu, det här måste jag få fundera på.

Så småningom blev det en rasttur och lite annat, matlagning..... Och så väntade vi på att lillmatte skulle komma och hämta Pelle...

VASA? Shit, då måste jag passa på, nu har jag bestämt mig! innan det är för sent?
Här ska behandlas NU! imorrn ska jag ju ut på landet och leka helg igen så då vill jag va i tipp topp form ;o)

Och så kom Pelle farandes upp i mitt knä vid matbordet (han är mer väldresserad än så ..) mitt i en tugga med halva broccollin kvar på gaffeln och mat på tallriken.

Så fläkte han ut sig i mitt knä och lade huvudet på .... jag hann skjuta undan tallriken, så det blev på underlägget .... Och så var det bara att ta itu med hans vänster sida, käke, nacke rygg och kors =)

Så var han borta, ..... minutrarna gick, halvtimmen gick och mer därtill. Lillmatte kom och fick sig också lite mat. Pelle reagerade inte ens att det kom en ny medlem som egentligen borde hälsas välkommen i hallen? Inte ens när hon satte sig vid matbordet mittemot. Höjden av nonchalans att inte ens vifta goddag??? Men han var lite upptagen och bortkopplad. Hade kapitulerat totalt, när han väl bestämt sig.

Något förvånad var lillmatte också, för då fick jag höra att Pelle sitter inte heller i knä. Tar man upp honom blir han orolig och trampar omkring och vill ner rätt omgående =)
Och att försvinna så totalt var inte nåt Pelle gör.
Ja, nu har han snart suttit här en timme och det gick knappt inte alls att väcka honom ens.

Lillmatte skulle ta med honom hem och jag kände jag hade en geleklump i knät så jag sa att du får nog bära honom hem om ni ska komma hem nån gång.
Ja, det verkar så!
Jag bar ut honom till hallen och fick känslan av att han kommer inte ens kunna stå på sina ben, så jag sa det: jag släpper ner honom nu men jag undrar om benen bär honom?

Näpp, först till golvet damp magen ner med en duns. Han hade inga ben alls att tala om. Tror inte vi kan skylla heller på att magen förvisso inte är så liten mellan de korta benen, han är kastrerad och rund och go om magen ;o) men inte sååå rund =)

Sen piggnade han till, lagom till helgen ;o) snuttgubben

Så länge tror jag inte jag behandlat nån hund nån gång. Vanligtvis räcker det med kanske 20 min. Hundar, om de är med på noterna, kan vara rätt snabba att "gå in" i behandling och också bli klar fort.
De kan bli helt borta och sova, sen vaknar de till och blir helt vakna som om de inte ens sovit. Och så kliar de sig och sträcker på sig och gäspar, som om de undrar varför de gör så.


Kommentarer
Postat av: Maria

Wow! :-D

/Maria

2011-05-02 @ 20:12:42
URL: http://leopalema.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0