Because och Trollrik

"Sigmund Freud kunde kanske ha kommit fram till denna kunskap år 1896 om han hade hållit fast vid sin upptäckt av den sexuella misshandeln av barn och dess följder hos den vuxne. I stället tog han helt avstånd från denna insikt och dolde den bakom en teori som gjorde det omöjligt att komma åt sanningen om psykiska sjukdomars uppkomst och möjligheterna att bota dem genom att häva bortträngningen. Därigenom har han försenat framstegen inom vetenskapen om människan och även terapins framsteg med hundra år. Han gjorde sin förvrängning av sanningen till dogm, och sanningen om kränkningarna av barnets integritet och följderna av dem blev tabu. I psykoanalytiska kretsar fick man inte längre tala om detta, utan i stället måste man anse att psykiska sjukdomar uppstod på grund av ”driftkonflikter”. Med undantag av John Bowlby höll alla på detta tabu, också de mest framstående analytikerna som Spitz, Balint, Winnicott, Kohut och andra. Följaktligen kunde de inte utveckla sina insikter om tidiga kränkningar inom psykoanalysens ram. Men de vågade inte lämna denna ram utan offrade sanningen för att få höra till föreningen. Sandor Ferenczi, som höll fast vid riktigheten av de erfarenheter han gjort med patienter, blev bannlyst och förklarad psykotisk.”
(ALICE MILLER i boken ”Det självutplånande barnet”)

“Ursprungligen hade Freud under behandlingar som han delvis genomförde med hypnos upptäckt att alla hans patienter, manliga och kvinnliga, hade utsatts för misshandel som barn och berättade sin historia på symtomens språk (jfr S Freud 1896). Men när han 1896 för en grupp psykiatrer hade berättat om sin upptäckt märkte han att ingen av hans kolleger ville acceptera denna insikt utan han lämnades ensam med den. Den ensamheten kunde han i längden inte stå ut med. Några månader senare, år 1897, förklarade han att patienternas berättelser om sexuella övergrepp inte var annat än fantasier, som hade sitt upphov i tidiga driftsönskningar. En kort stund hade mänsklighetens sömn störts, men nu kunde den fortsätta.”
(ALICE MILLER i boken ”Den bannlysta vetskapen”)

”Galileo Galilei blev blind när han av kyrkan tvingades att mot bättre vetande förneka sanningen. Sigmund Freud förbjöd sig själv att uttala den sanning han upptäckt. Han förrådde den sedan hans far dött. När jag läser att han längre fram led av cancer i munnen, måste undergå flera operationer och till sist dog av denna sjukdom måste jag fråga mig om inte hans mun kanske till sist gjorde uppror för den sanning som Freud inte längre ville veta av.”
(ALICE MILLER i boken ”Den bannlysta vetskapen”)