Två olika travhästar berättar
SPADER MADAME
"Att inte tillåta nedvärderande behandling. Vetskapen om att man är värd bättre. En stolthet över vem man är.
I tävlingssammanhang är ett självförtroende av det här slaget inte någon nackdel. Inom en del sporter kanske t o m ett måste. Travhästen Spader Madame är ytterligare ett exempel på ett sto som kräver att häst och människa går halva vägen var, och att det också kan leda fram till ett positivt resultat.
Spader Madame gör skäl för sitt namn. Hon är liten fjäderlätt och mörk. Lättheten ser hon själv som en fördel. Hon beskriver att under ett lopp travar hon först ganska snabbt. När hon sedan ökar hastigheten, om hon ska förbi en annan häst, lättar hon nästan från marken och kroppen blir viktlös. Detta är en fantastisk känsla. Spader Madame mår absolut bäst när hon är i toppform och hon älskar att springa. Ridning ser hon mer som ett tidsfördriv. Hon förklarade att hon ger allt i loppen och springer därför att hon njuter av det, inte av någon annan anledning. Hon kommer aldrig att anpassa sig helt till människornas vilja.
Som hon själv uttrycker det gör hon gärna ett jobb för människorna, men bara om man hittar en kompromiss där båda gör en ansträngning och en anpassning. Hon vägrar helt enkelt att arbeta för någon som hon inte respekterar.
Liksom Sling reagerar hon starkt emot människor som behandlar andra hästar illa. Hon upplever att många hästar är stressade under travloppen, en del t o m panikslagna, och detta upprör henne. Stressen, ilskan och rädslan stör den frihet och positiva vinnarinstinkt som för henne är hela anledningen till att springa. Liksom Corinth ställer Spader Madame höga krav på den som kör eller rider henne. Hon lyssnar med ett öra på kusken och för övrigt vet hon bäst själv hur hon vill springa.
Spader Madame talade uttryckligen om att hon aldrig tänker bli snäll och foglig om det strider mot det hon anser vara det bästa. Hon vet att hon är egensinnig och stolt över det."
Zander och tiden
Emelie Cajsdotter
Jag kan tillägga att Spader Madame tjänade drygt 2,7 miljoner. Nu har hon tre avkommor.
Nedan fortsätter en helt annan typ av travhästberättelse som många av oss kan känna igen oss i, hihi... Men även den ovan finns det fler exempel av. Inte sällan är det då ston ... ;o) De får man inte att göra vad som helst med, men en del av dem som man alltså får att springa på travet, kan man tro att det är inte helt säkert att de gör det motvilligt. Ston gör man som sagt inte hursomhelst med. De som blir bra, blir riktigt bra, och de andra är det lönlöst att låta tävla?? Det här är en stor soppa, och hela livet är ju en stor soppa, men om man tittar på varje historia i sig, ser man att det finns precis som i resten av livet, en mening med det som händer också i ett större sammanhang.
Hundar gillar också att bli viktlösa, ska berätta en riktigt rolig sådan sen. Skrattar högt och gott åt hundars funderingar....
"Att inte tillåta nedvärderande behandling. Vetskapen om att man är värd bättre. En stolthet över vem man är.
I tävlingssammanhang är ett självförtroende av det här slaget inte någon nackdel. Inom en del sporter kanske t o m ett måste. Travhästen Spader Madame är ytterligare ett exempel på ett sto som kräver att häst och människa går halva vägen var, och att det också kan leda fram till ett positivt resultat.
Spader Madame gör skäl för sitt namn. Hon är liten fjäderlätt och mörk. Lättheten ser hon själv som en fördel. Hon beskriver att under ett lopp travar hon först ganska snabbt. När hon sedan ökar hastigheten, om hon ska förbi en annan häst, lättar hon nästan från marken och kroppen blir viktlös. Detta är en fantastisk känsla. Spader Madame mår absolut bäst när hon är i toppform och hon älskar att springa. Ridning ser hon mer som ett tidsfördriv. Hon förklarade att hon ger allt i loppen och springer därför att hon njuter av det, inte av någon annan anledning. Hon kommer aldrig att anpassa sig helt till människornas vilja.
Som hon själv uttrycker det gör hon gärna ett jobb för människorna, men bara om man hittar en kompromiss där båda gör en ansträngning och en anpassning. Hon vägrar helt enkelt att arbeta för någon som hon inte respekterar.
Liksom Sling reagerar hon starkt emot människor som behandlar andra hästar illa. Hon upplever att många hästar är stressade under travloppen, en del t o m panikslagna, och detta upprör henne. Stressen, ilskan och rädslan stör den frihet och positiva vinnarinstinkt som för henne är hela anledningen till att springa. Liksom Corinth ställer Spader Madame höga krav på den som kör eller rider henne. Hon lyssnar med ett öra på kusken och för övrigt vet hon bäst själv hur hon vill springa.
Spader Madame talade uttryckligen om att hon aldrig tänker bli snäll och foglig om det strider mot det hon anser vara det bästa. Hon vet att hon är egensinnig och stolt över det."
Zander och tiden
Emelie Cajsdotter
Jag kan tillägga att Spader Madame tjänade drygt 2,7 miljoner. Nu har hon tre avkommor.
Nedan fortsätter en helt annan typ av travhästberättelse som många av oss kan känna igen oss i, hihi... Men även den ovan finns det fler exempel av. Inte sällan är det då ston ... ;o) De får man inte att göra vad som helst med, men en del av dem som man alltså får att springa på travet, kan man tro att det är inte helt säkert att de gör det motvilligt. Ston gör man som sagt inte hursomhelst med. De som blir bra, blir riktigt bra, och de andra är det lönlöst att låta tävla?? Det här är en stor soppa, och hela livet är ju en stor soppa, men om man tittar på varje historia i sig, ser man att det finns precis som i resten av livet, en mening med det som händer också i ett större sammanhang.
Hundar gillar också att bli viktlösa, ska berätta en riktigt rolig sådan sen. Skrattar högt och gott åt hundars funderingar....
Kommentarer
Trackback
