Denna gåva är sanningen, och därtill kommer trygghetens gåva, som ger oss återvunnen integritet

Del 1 (del 2 fortsätter nedanför)

”Vi bygger höga murar för att skydda oss mot plågsamma fakta, eftersom vi aldrig har fått lära oss att leva med detta vetande. ”Varför skulle vi göra det?” kan man fråga. ”Det som är förflutet är förflutet. Varför skulle vi befatta oss med det?” Svaret på den frågan är mycket komplicerat. I den här boken försöker jag med hjälp av olika exempel visa varför vi både som individer och som samhälle varken kan eller får avstå från sanningen om den egna barndomen.

Bakom den mur som ska skydda oss mot denna barndoms historia står nämligen hela tiden det försmådda barnet, det barn som vi en gång var och som blev övergivet och förrått. Det väntar på att vi ska samla mod till att lyssna på det. Det vill att vi ska skydda det, förstå det och befria det ur dess isolering, ensamhet och stumhet. Men det här barnet, som har väntat så länge på förståelse, aktning och uppmärksamhet från oss, har inte bara behov som det gäller att få uppfyllda. Det har också något att ge oss som vi är i trängande behov av för att verkligen kunna leva, något som vi inte kan köpa någonstans utan bara kan få av detta enda barn inom oss. Denna gåva är sanningen, som innebär befrielse ur de destruktiva åsikternas och de etablerade lögnernas fängelse, och därtill kommer trygghetens gåva, som ger oss återvunnen integritet. Barnet väntar bara på att vi ska bli beredda att komma det nära och med dess hjälp riva ner murarna."


ALICE MILLER i boken ”Riv tigandets mur”

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0