TestosteronTello! Erfarenhet av hund med förstorad prostata och behandling av detta?=kastrering

Hej svejs!

Vi är drabbade av Tellosteron!? 

Det har varit mycket hund och häst och inte mycket tid till att sitta in och filosofera.

Senaste nytt är att Tello har förstorad prostata och behandling av detta är vanligen kastrering. Det har kommit ett nytt piller som prövats lite, som medicinskt kastrerar hunden i ca 5 månader. Sen är den frisk men risken är stor att det kommer tillbaka. Det använder man kanske i första hand, om det fungerar, på en hund som man vill fortsätta ha till avel sen.
Att inte behandla betyder väl en hel del smärta för hunden antar jag, och om det finns några andra följder/följdbesvär vet jag inte. Förstoppning odyl?

I hundars fall beror detta på för mycket testosteron, så det blir "hålrum" som blir vätskefyllda, vilket ju är bättre, godartat, än som kanske i människors fall där det blir hål fyllda med "knölar". :(

Och ska hunden då umgås med tikar och löptikar är ju risken för återfall överhängande, testosteronet flödar lättare då ;o).

Alltså, alternativet är förmodligen (i vårt fall) kastrering som jag förstår. Händer det att man INTE behandlar ...? 
Jag är hursomhelst nyfiken på om det är någon som har erfarenhet av att ha eller känna en hund som haft samma besvär och också blivit kastrerad (eller inte kastrerad, eller behandlad på nåt annat sätt =)

Det jag vet är ju att tänka på att sexdrift  troligen kan övergå i matdrift samtidigt som förbränningen tenderar att gå ner, = hålla koll på mat och vikt alltså.
Om du har nån erfarenhet har du märkt några andra förändringar, i personlighet eller nåt?

Det här är ju en jakthund t ex..... Och en väldigt snäll sådan, inte högrangad t ex.

Vill gärna ha massor med exempel =D

Lev väl!

Kommentarer
Postat av: Sara

Hej!



Jag har förvisso inte erfarenhet av samma problem som du, men däremot av kastration. Har två hanhundar (flattar) som kastrerades i juni 08 (då 2,5 och 5 år gamla). Orsaken var att vi fått en son, och att de därefter blivit lite mer "taggade" mot varandra. Med en liten kille i huset kunde vi bara inte riskera att de rök ihop.



Det var förstås många känslor och tankar som gick kors och tvärs innan operationen, inte minst min man hade stor vånda. ;-) Idag är jag hur som helst jätteglad för att vi gjorde den, det blev hur bra som helst! Hundarna är precis som vanligt, men har lite lättare att fokusera på sina uppgifter (jag tränar och tävlar mycket med dem, bl.a. jakt) och dem två emellan har det varit helt avslappnat ända sedan dagen de kastrerades. Matglada är de förstås, och jag har väl sänkt portionerna litegrann. Men det har inte varit något problem alls, snarare är det skönt att slippa matvägran som då och då skedde.



Lycka till, hur du än gör!



Hälsningar Sara

2009-03-23 @ 12:53:11
URL: http://pojkarnavov.webblogg.se/
Postat av: Anita

Hej Ingela,

Vår första hund som kastrerades var nio år när det gjordes. Led alla helvetens kval inför beslutet. Det är ungefär tio år sedan och det var alls inget vanligt alternativ då. Men, han sökte upp alla löptikar inom flera km omkrets, jag hämtade honom i poliscellen flera gånger, (livrädd att han skulle bli överkörd eller förorsaka någon skada), red på katterna, och soffkuddarna. Han var inte alls tillfreds med sig själv. Efter operationen blev han den underbara hund han egentligen var trots löptikarna - året runt. Märktes inte särskilt mycket vikförändring. Har ytterligare två liknande erfarenheter. Hundarna har fortsatt vara glada och tillfreds efter operationen. Kontakten med dem har varit jämnare och tryggare - konkurrensen minskade. Till allas glädje.

Anita

2009-05-08 @ 23:02:51
Postat av: Monica Wernberg

Hej Ingela!

Kan börja med att det var Kurtan som ledde mig hit =)

Kul sida du har pillrat ihop. Ja se vad en älgjakt kan ställa till med =) hihi... Tokigt att jaga med en löptik kan man tycka.. =/

Jag kastrerade Ludde (collien) efter sedan han hade fått penialbrock (tror att det hette så). Jätte skönt, jag hade ju även tiken Daisy (gråhunden) då så det var bara massor av plus. Det negativa var att åt han en "normal" portion mat så gick han upp det dubbla. Även min far har kastrerat sin hanne och det är lika där, lugn och fin men TJOCK!!! På studs. Jag kan bara se fördelar med kastrering egentligen om man bara tänker på vad man stoppar i dom och rör sig där utefter. Snygg valp i alla fall!!

Ha´det så gott!// Monica, Kingen & Berra hälsar också.

2009-05-20 @ 12:27:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0