Du står aldrig stilla, även om det tycks vara på det viset ibland.

Så vackert skrivet.
 
”Varje val vi gör leder oss i en utav två riktningar. Vi är på väg antingen mot en framtid som inspirerar oss eller mot ett förflutet som begränsar oss. När vi går i riktning mot våra djupaste önskningar, känner vi stödet från hela universum i ryggen och vi är inspirerade av vårt liv. Vår iver väcker oss på morgonen och ger oss den motivation och energi vi behöver för att kämpa oss framåt.

Det spelar ingen roll vilken vår vision är, vare sig den är att tjäna ett antal miljoner kronor, att sprida kärlek bland barnen i grannskapet, att framlägga en proposition om en ny lag eller att bli skollärare. När vårt handlande kommer direkt från visionen för vårt liv, utstrålar vi glädje och passionen hjälper oss genom våra dagar.

Att göra val som främjar våra drömmar ger oss en fantastisk känsla av kraft, styrka och självaktning. När vi ser att vi gör framsteg mot vad vi vill ha ut av vårt liv, känner vi oss fulla av kraft, hoppfulla och självsäkra. Att göra val som för oss framåt ger oss mod och självförtroende till att manifestera och förverkliga våra drömmar och mål.

Å andra sidan håller val, som gjorts av rädsla, oss fjättrade i det förgångna. Vårt behov av trygghet, säkerhet och förutsägbarhet hindrar oss från att stiga ut ur den verklighet vi känner till. Eftersom vi är rädda för vad vi skulle kunna hitta utanför trygghetszonen av det som är bekant för oss, förblir vi bundna till det förgångna, även om det inte längre uppfyller våra önskningar. Om vi klamrar oss fast vid det vi känner till, är vi övertygade om att detta kommer att hålla oss trygga och om vi lämnar det förflutna bakom oss, är vi rädda för att det ska försätta oss i fara. Med andra ord: Den djävul vi känner är bättre än den djävul vi inte känner.

Vår rädsla för att vidga horisonten och ta risker får oss att tro att våra drömmar är orealistiska eller utom räckhåll. Våra rädslor hävdar att vi borde vara lyckliga med det vi har. Men när vi slutar tro på oss själva, när vi ger upp hoppet att vi kan bli vadhelst vi vill, börjar en del i oss att dö. Genom att beröva oss själva vår rätt att drömma, att komma ihåg vad vi verkligen önskar, förlorar vi så sakta förbindelsen till vårt högsta jag. Ofta känner vi att vi har försökt innan och misslyckats, så därför tvekar vi att försöka igen. Vår rädsla genomsyrar hela vår tillvaro, förlamar oss, hindrar oss från att gå framåt.

Men här är sanningen: Du går antingen framåt eller så går du bakåt. Det finns inget mittemellan. Du står aldrig stilla, även om det tycks vara på det viset ibland. Varje val är av betydelse. Varje val, även om det skulle tyckas vara mindre viktigt eller obetydligt, leder dig i en särskild riktning. Till och med att göra det valet att inte göra något alls, kommer att påverka ditt liv, Det är fortfarande ett val.”

(DEBBIE FORD i boken ”Fråga dig det rätta”)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0