Gubben på månen har alltid varit ensam

Månlandningarna var en bluff. Detta påstående chockerar väldigt många människor. Sanningen är att ingen människa har satt sin fot på månens yta, men få känner till detta faktum.Vi har blivit grundlurade. Även om USA, Ryssland och Kina samverkade skulle vi knappast klara av att genomföra en så komplicerad rymdresa inom en tioårsperiod. Det är möjligt att vi rent tekniskt skulle klara det, men vi skulle inte våga göra det. Riskerna är alldeles för stora.
 
Gubben på månen har alltid varit ensam
 
Gubben på månen väntar fortfarande på besök.

Stephen Hawking.

Många tror att Hawking är ”överintelligent” och att han därför måste vara ”knäpp”.  I själva verket är det vi vanliga människor som inte tänker klart.
 
---
Landningar på en annan himlakropp är inte så himla enkelt.                                              
Med en vanlig personvåg kan vi väga vår vikt mätt i kg. Väger vi 98 kg på jorden så väger vi 89 kg på Venus, 37 kg på Mars och 16 kg på månen – mätt med samma personvåg. Planeterna har olika dragningskraft. Det är naturligtvis lättare att landa på och att återvända från en planet med låg dragningskraft. Det krävs mindre energi för att klara av detta.
 
Mars och månen har båda låg dragningskraft vilket är en stor fördel. Venus är het som en ugn och det regnar svavelsyra. Dessutom väger vi nästan lika mycket på Venus som på jorden. Bemannade resor till Venus är därför uteslutna
 
Det är mycket enklare att landa på Mars än på månen.                                                            
 
Planeten Mars har en atmosfär. Detta underlättar landningar högst avsevärt. Fallskärmar kan användas för att bromsa upp hastigheten hos marslandare. Detta förstår alla. Vad som är mera okänt är att det är friktionen i atmosfären som sköter det stora uppbromsningsarbetet. Innan fallskärmar utvecklas måste hastigheten ha minskat dramatiskt - vilket sker automatiskt på grund av friktionen i marsatmosfären.
 
Ett problem vid landningar på Mars är att fallskärmar har svårt att bromsa upp hastigheten tillräckligt vid själva landningen på planetens yta. Hastigheten bör då vara mycket låg, men detta är svårt att klara eftersom atmosfären är så tunn. Lösningen har blivit stora fallskärmar och lätta farkoster. En teknik som har testats av NASA är olika krockkuddar som dämpar själva nedslaget. För lätta farkoster har denna teknik visat sig fungera någorlunda väl.
 
Ny landningsteknik är under utveckling. Detta är absolut nödvändigt speciellt för tyngre landningsfarkoster. Många landare har slagits sönder vid landningar på Mars och vi har förlorat all kontakt med dessa farkoster. Många miljoner dollar har gått förlorade på grund av att vi inte har lyckats utveckla en fungerande landningsteknik på Mars - trots att denna planet har en atmosfär som underlättar landningar högst avsevärt!
 
 
 
Det är denna enorma horisontella hastighet som är huvudproblemet.                         
Landningar på planeter som saknar atmosfär kräver stora mängder energi. Att sänka ner en landare på exempelvis månens yta kräver en hel del bränsle - men det är den horisontella upp-bromsningen före själva landningen som kräver huvuddelen av bränslet. Detta väldiga uppbromsningsarbete får vi gratis genom friktionen mot atmosfären vid landningar på planeter med atmosfär.  På månen saknas atmosfär. Precis allt bromsarbete måste därför utföras med bromsraketer. Detta är mycket bränslekrävande
 
 
En rymdresa ”tur och retur - månen” kräver oerhört mycket bränsle.                                  
Om månlandaren ska återvända från månen måste den dockas med något slags moderskepp före återfärden till jorden. Då krävs minst den dubbla mängden bränsle jämfört med om landaren bara ska landa på månens yta. Om vi ska återvända till jorden måste vi först klara uppstigningen från månens yta och därefter måste det finnas bränsle kvar för att nå samma hastighet som moderskeppet före dockningen. Denna enorma fartökning kräver den största mängden bränsle. Därför blir en fulltankad månlandare med nödvändighet tung.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0