Vandrande vålnader, märkliga mannen

Nja, inte riktigt, men idag har jag varit ute för egen del i 4 timmar med hästarna, i rep. Men inte i sträck. Och för Trollrik och Because blev det 3 timmar, eftersom en tur tog jag dem var för sig.
Det blev först en timmes tur på väg hem från hagen med Because och detsamma, lite dryga timmen, för Trollrik och Busan också.

Under tiden fick Because sin dos mat och mineraler som han inte kan få nog av, men nu håller vi oss till enkel dos istället för dubbel ;o)

Väl hemma fick Trollrik också sitt,  och efter lite pyssel tänkte jag lämna dem åt sitt öde. Men se det ville de inte, Så det blev en till och ännu längre promenad nu med båda två samtidigt åt andra hållet.
Det var Trollrik som var ivrigast iväg medan Because är mer trögstartad med en massa gott i magen. Men bara vi fått styrfart så bär det iväg. Trollrik får trippa på för att hinna med Because långkliv.  Efter en knapp km lättade trycket lite när de bestämde sig för att slänga av lite bagage där bak. Onödigt att bära på.

Efter en bit vill Because svänga av till ett av sina favoritställen, men jag övertalar honom att gå vidare med löfte om att gå in där på vägen hem istället, det funkar =)  Och lite bakom ryggen tänker jag att på vägen hem orkar han inte bry sig så kan vi skippa den avfarten idag.... Men ...... så funkar det INTE. När vi vänder hemåt blir Because plötsligt väldigt seg och nästan stapplig, visst är han trött i sina ben, men jag börjar lära mig nu att det är nånting mera... Trollrik däremot steppar alert hemåt och nu är det han som kör först och Because sackar efter och hittar på en massa svepskäl för att fördröja hemresan ... det är så trevligt i dikena och i skogen (det har hänt förr, för det mesta )

Och naturligtvis har han inte glömt att vi skulle svänga av en bit också, men lite trött är han allt efter 1,5 tim (+ timmen tidigare på dan) så han styper faktiskt i ett dike med frambenen och får "bita i gräset" (inte det sämsta för en häst ;o) lite grann extra.

När vi åter är ute på huvudvägen och kommer till korsningen som bär av antingen hemåt eller bortåt så vänder båda hästarna bortåt igen, men nu får det vara nog, med stypningen i färskt minne tycker jag att det borde räcka för idag.

OKej, säger hästarna lojt, och ställer sig mittemot varandra och börjar klia varandras mankar istället. Because mest ivrigt och uppfordrande medan Trollrik är lite sådär eftersom det är han som ändå tycker att det vore helt okej att gå hem nu faktiskt.

Sen är det dags att lätta ankar igen, dvs avyttra mer ballast.  Bra, så vi får styrfart hemåt igen! ;o) eller ......... det fanns en till möjlighet att göra en extra lov innan det är helt kört, och jag gav med mig för vi har ju trots allt ingen tid att passa, och det är ju så roligt att vara ute. Jag får väl lita på att Because vet vad han gör. Han brukar oftast göra det iallafall.

Ut på gräset igen, och då fick Because kissa, aha ... =0) och även Trollrik. Men det är mest Because som oftast tar tillfället i akt att kissa ute, i långgräs ska det vara. Men Trollrik var snabb han också denna gång att utnyttja detta. Han insåg kanske att det var ingen ide att hålla sig längre. Man vet aldrig när man kommer hem ändå verkar det som.  Känns bra att ha allt sånt gjort inför natten ;o)

Och efter kissningen verkade inte heller Trollrik ha lika bråttom , men ....... då fungerar Because tvärtom, när han gjort sitt är det inte nödvändigt att vara ute längre ...?

SÅ SEN! när vi kommer ut på vägen och det bara är raka vägen hem kvar utan avfarter, då vaknar Because till igen, som att, nu finns det ändå inget mer att göra och då länger han stegen och marscherar hemåt, lika bestämt som han marscherade bortåt i början. 
Och Trollrik undrar vad som hände nu då, och så blir  han på efterkälken igen och får kämpa för att hålla jämna steg. Den där märklige mannen framför ....

Kommentarer
Postat av: P-A

Ja det verkar vara nånting i häst-väg...

2008-08-04 @ 20:31:30
URL: http://peranders.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0